And advanced forms of biological warfare that can “target” specific genotypes may transform biological warfare from the realm of terror to a politically useful tool.

George W Bush och Paul Wolfowitz.

Bäst att läsa sakta, tål att fundera på. En av de många nykonservativa som undertecknade dokumentet och som också hade inflytande över innehållet var Paul Wolfowitz, Rumsfelds andresekreterare och numera detroniserad världsbankschef. Som författare till en tidigare förlaga, Defense Planning Guidance 1992, skrev han så här:

…Our first objective is to prevent the re-emergence of a new rival.[...] These regions include Western Europe, East Asia, the territory of the former Soviet Union, and Southwest Asia

Här finns tidigt den unipolära tanken, Western Europe det är vi det.

Men låt oss titta på det ursprungliga citatet ovan, om ‘genetiskt selektiv krigföring som politiskt användbart verktyg’. Kan ha fel men ger mig den på att många som läser meningen inte riktigt ser vad som står, och om man läser den i sitt sammanhang tror jag ännu färre gör det. Det skulle i så fall kunna bero på språklig ambivalens relaterat till hur man med ett straight face säljer etnisk rensning utan att bli åtalad.

Meningen förekommer i ett kapitel som heter ‘Transforming U.S. Conventional forces’ och beskriver ett “politically useful tool” som inte hör till “the realm of terror”, så det råder inga tvivel om att ‘verktyget’ i ‘glimten av framtida möjligheter’ avses att användas av den egna sidan. I den yttre texten däremot är det dolt på ett listigt sätt, här är stycket igen tillsammans med meningen innan:

…Information systems will become an important focus of attack, particularly for U.S. enemies seeking to short-circuit sophisticated American forces. And advanced forms of biological warfare that can “target” specific genotypes may transform biological warfare from the realm of terror to a politically useful tool.

Bortsett från innehållet, var det något du studsade till över eller känner du en bedövning? Lägg märke till hur meningsbyggnaden och styckets rytm störs vid “And” i början av andra meningen. Det signalerar att texten är manipulerad. Kolla in igen och tänk bort bisatsen, nedan markerad med hakparentes.

…Information systems will become an important focus of attack[, particularly for U.S. enemies seeking to short-circuit sophisticated American forces.] And advanced forms of biological warfare that can “target” specific genotypes may transform biological warfare from the realm of terror to a politically useful tool.

Efter en sådan operation flyter texten som den ska, meningen blir tydlig och stämmer bättre överens med resten av innehållet. Bisatsens politiska färgning som avviker från en i övrigt beskrivande diskurs och ‘ärrbildningen’ runt “And” indikerar att den är ditsatt efteråt, förmodligen av en annan person. Ger mig sjutton på att det ursprungligen stod så här:

…Information systems will become an important focus of attack and advanced forms of biological warfare that can “target” specific genotypes may transform biological warfare from the realm of terror to a politically useful tool.

Intrycket blir ett annat när känslan av att man bör stå i givakt är borta, samtidigt som logiken är oförändrad eftersom bisatsen aldrig refererade till biologisk krigföring. Strategidokumentet skrevs år 2000 av några personer i Washington i en tid då det inte var några krig, inget 911, Clinton smilade och solen sken.

Läs William T.’s  kommentar

Andra bloggar om politik, folkmord och manipulation

DN:Ryssland hotar Polen med kärnvapen

Ryssland hotar att sätta in kärnvapen mot Polen sedan landet i veckan undertecknat ett avtal med USA. Avtalet ger USA möjlighet att använda Polen för att skjuta ner missiler som skickats från Ryssland.

Nu säger man alltså att det inte längre handlar om Iran. Men varför är ryssarna så hotfulla, precis hur kan missilförsvaret vara ett offensivt vapen och när sjösattes idén om ett post-sovjetiskt amerikanskt förstaslag mot Ryssland som politisk verklighet? Året var 2006 när två amerikanska militäranalytiker publicerade en analys av de förändringar de iakttagit i de bägge ländernas strategiska kärnvapenarsenaler.

Forign Affairs: The Rise of US Nuclear Primacy

The current and future U.S. nuclear force, in other words, seems designed to carry out a preemptive disarming strike against Russia or China.

…the sort of missile defenses that the United States might plausibly deploy would be valuable primarily in an offensive context, not a defensive one — as an adjunct to a U.S. first-strike capability

Valet av tidskrift gav analysen politisk tyngd och en halvofficiell bekräftelse att man uppfattat situationen i Ryssland kom snabbt från ex-PM Yegor Gaidar.

FT(28 mars 2006):Nuclear punditry can be a dangerous game

In an article in the latest issue of Foreign Affairs, the US-based journal, Keir Lieber of the University of Notre Dame and Daryl Press of the University of Pennsylvania lay out results of calculations according to a model they have developed. They show that the US has developed nuclear capacity sufficient to launch a strike guaranteed to wipe out Russia and China, without the risk of suffering a return strike.

They also provide a detailed explanation for Russian and Chinese leaders of the purpose of America’s anti-missile defence system. The system is not about preventing the threat of attack from “rogue” nations, they argue, but rather, about enabling the US dramatically to reduce the risk of a nuclear counter-strike by Russia and China after a nuclear attack by the US.

Ordväxlingen markerade startpunkten för det nya kalla kriget men klarspråket var inte avsett för en bredare publik och efter den ryska kvitteringen slöt sig dimmorna kring missilförsvaret i västmedia följt av en pågående demoniseringskampanj mot Ryssland. Den typ av vardaglig desinformation DN-artikeln ovan representerar ger liten chans att förstå varken oss själva eller Rysslands position och reaktioner, därför är det värt att läsa vad Putin sade vid säkerhetskonferensen i München och G8 mötet i Heiligendamm något år efter artiklarna i Foreign Affairs och Financial Times.

And of course this is extremely dangerous. It results in the fact that no one feels safe. I want to emphasise this – no one feels safe! Because no one can feel that international law is like a stone wall that will protect them. Of course such a policy stimulates an arms race.

Sverige är delvis förlamat av desinformation och kan förvänta sig ungefär vad som helst av sina politiker. Det finns en risk att ett missilförsvar även kan komma att placeras här efter lämplig kris med påföljande NATO-inträde och göra också Sverige till måltavla för ryska kärnvapen, alternativt medverkande i ett omfattande USA-lett nukleärt folk och självmord. Med sin korrupta neutralitet väljer Sverige att bli kanonföda, ett bondeoffer i det geostrategiska schackspelet och närmar sig undergången entusiastiskt förvirrat av falska och missriktade föreställningar med Carl Bildt i spetsen.

Proamerikanskt koncensus mot Ryssland koncentrerat till Östersjöområdet.

M K Bhadrakumar:China seeks Caucasian Crisis Windfall

Last Wednesday’s emergency meeting of the EU foreign ministers in Brussels brought out the schism in Europe over the “Russian question”. Britain, the Baltic states, Poland and Sweden pitched for denunciation of Russia, but the EU merely adopted the German proposal for augmenting the strength of the contingent of European “monitors” in Georgia from 100 to 300 and to provide humanitarian relief.

Even right-wing think-tanks like the Konrad Adenauer Foundation in Germany have drawn a red line that the US is pulling Europe needlessly into its strategies aimed at extending its influence into the Baltic and Caucasus regions “by bringing additional pro-American oriented countries into the [NATO] alliance”.

Sverige verkar ha förträngt sitt nationella intresse och saknar egna initiativ, politiken formas istället reaktivt efter nödlägespolitiskt mönster. Bloggare och internetanvändare kan finna information från andra källor men politiker är i stor utsträckning hänvisade till ett offentligt samtal präglat av medias desinformation, nykonservativ historieskrivning, självrättfärdighetens etik samt en konsekvent oförmåga att se sig själv i spegeln och den andre i ljuset av sig själv. Med korrupta orsakskedjor, förvanskade proportioner och fokus på avgränsade detaljer spinns en diskurs av besatthet av demokrati utan kvalitativa reflektioner, hyckleri som metod och den rogivande men löjliga föreställningen att ‘man strävar efter fred’, medan allt talar för motsatsen.

William F. Engdahl:Missile Defense: Washington and Poland just moved the World closer to War

The signing on August 14 of an agreement between the governments of the United States and Poland to deploy on Polish soil US ‘interceptor missiles’ is the most dangerous move towards nuclear war the world has seen since the 1962 Cuba Missile crisis. Far from a defensive move to protect European NATO states from a Russian nuclear attack, as military strategists have pointed out, the US missiles in Poland pose a total existential threat to the future existence of the Russian nation. The Russian Government has repeatedly warned of this since US plans were first unveiled in early 2007. Now, despite repeated diplomatic attempts by Russia to come to an agreement with Washington, the Bush Administration, in the wake of a humiliating US defeat in Georgia, has pressured the Government of Poland to finally sign the pact. The consequences could be unthinkable for Europe and the planet.

Läs också:

William F. Engdahl:Putin and the Geopolitics of the New Cold War: Or, what happens when Cowboys don’t shoot straight like they used to…
Missilsköld och amerikanskt förstaslag
FRA, gasledningen och militariseringen av Östersjön
Missilförsvar och nukleär dominans

Andra bloggar om: missilförsvar, geopolitik, säkerhetspolitik, försvaret, ryssland, georgien, kärnvapen

(uppdaterad 080923)

Wikipedia:Ancient Olympic Games

During the Olympic Games a truce or ekecheiria was observed. Three runners known as spondophoroi were sent from Elis to the various participant cities at each set of games to announce the beginning of the truce. During this period armies were forbidden from entering Olympia, wars were suspended and legal disputes and the use of the death penalty were forbidden.

Mark Almond:Plucky little Georgia? No, the cold war reading won’t wash

Although Mikheil Saakashvili has done little for the refugees since he came to power early in 2004 – apart from move them out of their hostels in central Tbilisi to make way for property development – he has spent 70% of the Georgian budget on his military. At the start of the week he decided to flex his muscles.

Ynet news:War in Georgia: The Israeli connection

The Israelis should be proud of themselves for the Israeli training and education received by the Georgian soldiers,” Georgian Minister Temur Yakobashvili said Saturday.

Yakobashvili is a Jew and is fluent in Hebrew. “We are now in a fight against the great Russia,” he said, “and our hope is to receive assistance from the White House, because Georgia cannot survive on its own.

Michel Chossudovsky:War in the Caucasus: Towards a Broader Russia-US Military Confrontation?

US-NATO military and intelligence planners invariably examine various “scenarios” of a proposed military operation– i.e. in this case, a limited Georgian attack largely directed against civilian targets, with a view to inflicting civilian casualties.

The examination of scenarios is a routine practice. With limited military capabilities, a Georgian victory and occupation of Tskhinvali, was an impossibility from the outset. And this was known and understood to US-NATO military planners.

A humanitarian disaster rather than a military victory was an integral part of the scenario. The objective was to destroy the provincial capital, while also inflicting a significant loss of human life.

If the objective were to restore Georgian political control over the provincial government, the operation would have been undertaken in a very different fashion, with Special Forces occupying key public buildings, communications networks and provincial institutions, rather than waging an all out bombing raid on residential areas, hospitals, not to mention Tskhinvali’s University.

The announcement by the Georgian Ministry of Defense on July 12 stated that they US and Georgian troops were to “train for three weeks at the Vaziani military base” near the Georgian capital, Tbilisi. (AP, July 15, 2008). These exercises, which were completed barely a week before the August 7 attacks, were an obvious dress rehearsal of a military operation, which, in all likelihood, had been planned in close cooperation with the Pentagon.

The war on Southern Ossetia was not meant to be won, leading to the restoration of Georgian sovereignty over South Ossetia. It was intended to destabilize the region while also triggering a US-NATO confrontation with Russia.

Asia Times:The end of the post-Cold War era

The United States is carefully cultivating an opinion in Western capitals that Russia is “bullying” Georgia. This will strengthen Washington’s case for inducting Georgia into the North Atlantic Treaty Organization, which will in turn facilitate the deployment of the US missile defense system onto Russia’s border. If Moscow remains passive, the Caucasus could become its “bleeding wound”.

Tidslinje och internationella reaktioner (wikipedia).

Fler inlägg av Claes Crantz och Svensson.

Andra bloggar om politik, kaukasus, ryssland, georgien, nato, geopolitik

USA och Polen har nått en preliminär överenskommelse om att sätta upp en amerikansk försvarssköld mot robotar i Polen, uppgav en tjänsteman i USA:s utrikesdepartement på onsdagen.

Ryssland har sett robotskölden som ett hot och sagt att Moskva kan komma att flytta fram sin egen kärnvapenarsenal till EU:s gränser.

Ryssland ser robotskölden som ett hot för att den är en integrerad del i en amerikansk förstaslagsförmåga riktad mot Rysslands kärnvapenarsenal. Placeringen (av målen) vid EUs gränser innebär att Europa skadas vid ett amerikanskt angrepp och ger ett kraftigt incitament att avlägsna missilförsvaret och förhindra en attack.

Det eskalerande spänningstillstånd som lite missvisande kallats för ‘nya kalla kriget’ grundlades 2002 när Amerika lämnade ABM-traktaten och startades på allvar 2006 genom en analys i tidskriften Foreign Affairs som beskrev amerikansk kärnvapenstrategi i termer av en preventiv avväpnande kärnvapenattack mot Ryssland. Medan de politiska avsikterna kan förstås i flera dimensioner var det militära hotet entydigt.

Det kalla kriget baserade sig i sin slutfas på terrorbalansens stabilitet, andraslagsförmågan hos bägge sidor ledde till ett spelteoretiskt dödläge där ingen kunde vinna. När en part uppnår förstaslagsförmåga och tror att det är möjligt att vinna ett kärnvapenkrig ändrar sig balansen och skapar istället en spiral av ömsesidiga incitament att attackera först.

Enligt militäranalytikerna Lieber och Press baseras den amerikanska förstaslagsförmågan på ett avväpnande överraskningsanfall som samtidigt och med hög precision slår ut nästan samtliga ryska strategiska kärnvapen innan de hinner användas. Det kraftigt reducerade andraslaget, ett fåtal överlevande ryska missiler, kan sedan fångas upp av missilförsvaret.

Det är därför man bråkar. Den obehagliga situationen ger Ryssland ett incitament att ‘hämnas först’ och utkämpa kriget med sina vapen intakta och missilförsvaret verkningslöst. Denna möjlighet utgör i sin tur ett hot och ett nytt amerikanskt incitament att slå till först vilket minskar toleranserna och belastar systemen ytterligare. En livsfarlig dynamik och den avgörande skillnaden mot kalla kriget. Man tävlar inte längre om att slå till sist utan om att slå till först.

För en genomgripande analys av det strategiska sammanhanget rekommenderas:

Mahdi Darius Nazemroaya:Europe and America:Sharing the spoils of war

Penetration of the Eurasian core is underway. NATO is a bridgehead from Europe that is pushing towards Russia. An Asiatic sister-alliance of NATO is being forged against China.

Relaterat:
FRA, gasledningen och militariseringen av Östersjön
Felten Fabulerar:Krigshetsarna i USA flyttar fram positionerna

Andra bloggar om: missilförsvar, geopolitik, säkerhetspolitik, försvaret, ryssland, kärnvapen

Det är förvånande med det osedvanliga tryck man drev igenom FRA-lagen. Undrar varför folkspionage är så oerhört viktigt? Är förlusten av det öppna samhället själva avsikten eller bara collateral damage?

Den mycket långtgående lagen om avlyssning i kabel har motiverats med terroristhot där man hänvisat till ett par falskflaggade operationer (911, London) men några militära hot mot Sverige påstår man sig inte kunna se. I mellanöstern, varifrån Europa får en ansenlig del av sin olja står världen på randen till ett världskrig men här hemma ser man ingen hotbild. Man må väl vara förlåten om man som svensk tidigt kommer i tanke på Anna Lindh så fort det saknas hotbilder kring stora politiska skeenden för det är något som inte stämmer här.

Det finns två nya signifikanta företeelser i Östersjöregionen, 1. Missilförsvaret och 2. Gasledningen. Sveriges attityd till den första består av tystnad och tigande och till den andra av ett styvmoderligt motstånd byggt på misstänkt tunna argument.

Det finns också (minst) två regionala grundförutsättningar:

1. Å ena sidan ett befolkningstätt och naturresursfattigt Europa, å den andra ett glesbefolkat och resursrikt Ryssland. På ytan verkar det finnas goda förutsättningar för en vinn-vinn situation.

2. En gammal geopolitisk teori vars summering liknar något taget ur sagan om härskarringen.

“Who rules East Europe commands the Heartland;
who rules the Heartland commands the World-Island;
who rules the World-Island controls the world.”

Formulerad i början på nittonhundratalet utgjorde det spelplanen för en geografiskt betingad kamp mellan två principiella spelare, havsmakten (USA och Storbritannien) och den kontinentala landmakten (Tyskland och Ryssland), det är på den spelplanen vi sett revolutioner och två världskrig utspela sig.

Få upplever så många hot och har så många mardrömmar som världshärskare. “Mackinder’s mardröm” är en av dessa och heter så efter teorins upphovsman. Den postulerade att om Tyskland eller Ryssland tilläts kontrollera Östeuropa kunde de komma att dominera den eurasiska landmassan och så småningom få kontroll över resten av världen. Ekot av denna gamla mardröm kunde man för några år sedan höra i Polen:

BBC:The rise of Poland’s new radicals

” …We must be the best ally of the United States between Russia and the Germans! That is Poland’s raison d’état, because thanks to this neither Russia nor the Germans will be able to dominate Europe,” wrote one of the party leaders, Antoni Macierowicz, in a recent newspaper article.”

En förvånande attityd från en dåvarande EU kandidat som naturligtvis kan spåras till nationella historiska omständigheter, men inte bara. Att som nationalintresse söndra och härska över den Mackinderska mardrömen är själva motsatsen till ett nationellt egenintresse eller identitet och förbehållen en yttre makt.

Den orosskapande politik Polen senare drev mot EU, Tyskland och Ryssland är nog en orsak till att undvika en landbaserad gasledning över polskt territorium. Polen protesterar genom att säga att Östersjöledningen ger Ryssland möjlighet att stänga av gasleveranser till Polen utan att drabba övriga Europeiska kunder. Man kan invända det omvända, dragningen genom Östersjön fråntar Polen möjligheten att blockera gasleveranser till Tyskland och resten av Europa. Polen har valt att bortse från erbjudanden om gas från Tyskland.

Det finns idag ingenting som tydligare förkroppsligar Mackinder’s mardröm än det rysk-tyska samarbetet kring gasledningen genom Östersjön. För drömmare är risken överhängande att den kan skapa välstånd och eurasisk samverkan men att detta därefter leder till global dominans och utgör ett hot hör till en teori uttänkt av en öbo för andra öbor.

Men man menar allvar, i en tidigare post berördes missilförsvarets offensiva karaktär som komponent i en preventiv kärnvapenattack mot Rysslands strategiska kärnvapenstyrka. Missilförsvaret är en integrerad del i en Amerikansk förstaslagsförmåga som ersätter “deterrence” med “compellence” och befinner sig på kollisionskurs med alla andras nationella självbestämmande. Vad innebär compellence?

Kristianstadsbladet:EU gör vad USA ber dem att göra

Kinesiska tjänstemän jag talat med har sagt att de sitter på dollarobligationer för att USA inte ska attackera dem med kärnvapen. Det handlar om ren militär utpressning.

Eftersom Rysslands strategiska kärnvapenstyrka håller på att förlora sin avskräckande förmåga och innan man funnit någon ersättning måste man för att bibehålla terrorbalansen och sitt självbestämmande förmodligen skapa garantier för att de planerade polska ABM batterierna vid Östersjökusten förstörs högst ett par minuter efter en missilattack upptäckts. Någonting krävs för att en sån kapacitet ska uppfattas som trovärdig och består kanske av robotar i Kaliningrad och en permanent ökad militär närvaro i södra Östersjön. Inte särskilt kul för någon men paradoxalt nog en garant mot ett massivt Amerikanskt kärnvapenangrepp som skulle drabba också de skandinaviska länderna i det relativa närområdet kring de ryska målen.

Om man på något sätt hindrar eller skadar den ryska militärens trovärdighet att i tid kunna slå ut de polska batterierna så finns det inte längre någonting som står mellan oss och ett massivt kärnvapenkrig. Om man inte kan stoppa det polsk/tjeckiska missilförsvaret på politisk väg så sammanfaller alltså en sådan rysk militär närvaro i Östersjön med våra egna säkerhetsintressen och riskerar samtidigt genom rysk ändamålsglidning att sätta vårt nationella självbestämmande ur spel under lång tid framåt.

Jag undrar om det är den hotbilden man påstår sig inte se och om militära hänsyn ligger bakom den forcerade FRA-lagen? I det här scenariot stiger nämligen Östersjöregionen upp som den primära spänningspunkten, stormens öga i den globala kampen mellan öst och väst och därför behöver man total kontroll över all information i regionen. Som imperiets ögon och öron kan FRA trist nog komma att motarbeta svenska säkerhetsintressen och sätta landet i fara.

En positiv strategi som är möjlig för en liten avväpnad nation är att vara avväpnande. Snabba asymmetriska ideer, gripna initiativ och vågmästarrollen för att skapa en nordisk/baltisk försvars och intresseunion. Baserad på neutralitet, säkerhet, gott grannskap och att göra gasledningen och frånvaron av compellence till en gemensam och positiv angelägenhet för alla i regionen. Det borde inte vara så svårt, gasen innehåller vår civilisations livsblod, energi. Gödning, plast, kemi, transport och värme, välfärd att skapa en regional gemenskap runt. Vilken tur vi har att någon har tänkt på att dra en sån guldgruva rakt framför våra näsor. Det svåra blir att få polackerna med på tåget, lätta upp en smula, smila och tycka att det är lite kul med peace.

Riksdag&Departement:Klimatet värsta hotet

Försvarsberedningen anser också att Sverige bör ta initiativ till en gemensam Kustbevakning av Östersjön. Den kan bestå av EU-staterna runt Östersjön samt Ryssland. Exakt hur en sådan gemensam organisation ska se ut kommer beredningen att undersöka och återkomma med senare.

Utmärkt början, en stor baltisk enighet är nödvändig för att få bort missilförsvaret och kunna möta andra och nya hot, tex om Grönlandsisen kalvar, havet stiger sex meter och dränker oss som råttor. Är vi eniga hinner vi bygga en damm över Öresund och Bälten, rädda våra städer och kustområden, undvika flyktingströmmar och samtidigt skapa en gigantisk färskvattenreserv i Östersjön som kan försörja Europa. De flesta andra alternativ är mycket dystrare.

Relaterat:
Missilförsvar och nukleär dominans
Nödlägespolitik
FRA – Hotbilden är falsk
FRA-lagen legaliserar massivt spionage mot Ryssland

Andra bloggar om: FRA, gasledningen, missilförsvar, geopolitik, säkerhetspolitik, försvaret, ryssland, kärnvapen

Anders Björck, tidigare försvarsminister och ordförande i Försvarets underrättelsenämnd, betonade denna innebörd av signalspaningen redan när FRA-lagen togs upp till debatt i riksdagen i fjol. Diskussionen har handlat för mycket om avlyssning av enskilda individer, ansåg han.

– En stor del av den internationella trafiken och den nationella trafiken i vissa länder går via Sverige i kabel. Jag tror inte att jag behöver säga mer, sa han då.

80% av rysslands internettrafik går genom Sverige säger man, och den vill man åt. Kanske är det så att det svenska folkspionaget som debatten fokuserat på egentligen är ett mindre problem än det att lagfästa ett massivt spionage mot Ryssland. Inte en direkt krigshandling men en kraftig fientlig markering som kommer att uppfattas på ett liknande sätt som det Polsk/Tjeckiska missilförsvaret. Förutom 9 miljoner arga svenskar har vi nu 140 miljoner arga ryssar.

Så smart, är vi på ett nationellt självmordsuppdrag här i landet, ett bondeoffer på det geopolitiska schackbrädet?

Man får förmoda att de flesta ryssar sedan länge ändå räknar med att deras internettrafik är avlyssnad så effekten är kanske främst politisk, Sverige neutraliserar sin neutralitet och bekänner färg som en aggresiv stat gentemot en stormaktsgranne med en lag och ett riksdagsbeslut. En kommande rysk reaktion som måste anses som oundviklig kan sedan tillsammans med en god portion välodlad paranoia användas som argument för ett ökat samarbete med NATO och Echelon/UKUSA.

Det hela bygger på en systematisk (och instrumentell) oförmåga att se sig själv i spegeln, för det är ‘vi i väst’ som är den aggressiva parten. Så här skriver Staffan Danielsson på sin blog:

Staffan Danielsson:Tallin – nära Ryssland

Mycket givande att lyssna till och resonera kring försvar och säkerhet i Norden och östersjöregionen.
Spännande att titta ut över Varangerfjorden och vidare ut i Barents hav och därute shokmanfältet med dess enorma fossila fyndigheter, som kanske ska transporteras till kontinenten via gasledning genom Ryssland och kanske östersjön.
Vad ger detta för resultat; avspänning och handel eller spänningar och misstänksamhet?

Han är ju knappast ovetande om signalspaningens utrikespolitiska syfte men oförmögen att föra in resultatet av detta i sin spänningsekvation. De här enorma fossila fyndigheterna han blickat ut över, har det inte slagit honom att Sverige skulle kunna ha någon nytta av dessa? Särskilt om det smäller i mellanöstern och vi inte har något annat än punktskatter på ylletröjor och varma sockor att rädda välfärden med?

Att koppla på oss på den rysktyska gasledningen och skaffa oss ett gemensamt regionalt intresse följer ju det recept som man i andra sammanhang framhåller är just EU’s fredsformel. Vem ska Sverige annars få sin energi ifrån, USA, Israel?

Klistrar in en egen kommentar från inlägget:

>Vad ger detta för resultat; avspänning och handel eller spänningar och misstänksamhet?

Det beror mycket på ens egen attityd. Du glömmer en regional spänningsfaktor av mer distinkt karaktär; det Amerikanska missilförsvaret i Polen och Tjeckien vars funktion beskrivs så här av två militäranalytiker i foreign affairs:

“The current and future U.S. nuclear force, in other words, seems designed to carry out a preemptive disarming strike against Russia or China.”

“…the sort of missile defenses that the United States might plausibly deploy would be valuable primarily in an offensive context, not a defensive one — as an adjunct to a U.S. first-strike capability”

Det är ett offensivt vapen avsett att fånga upp de få missiler som överlever en preventiv kärnvapenattack riktad mot Rysslands strategiska kärnvapenstyrka. Utan den informationen går det inte att förstå Ryssland eller oss själva, gissa vem som bor alldeles i närheten av målen?

Kan det inte lätt bli en dålig vana att antagonisera sina energileverantörer? Smäller det i Hormuzsundet och Ryssland inte längre prioriterar energileveranser hit ligger vi illa till och får kanske börja exportera åkarbrasor. Eller så försvinner vi i en preventiv kärnvapenattack där man samtidigt och med nära 100% träffsäkerhet slår ut varenda Rysk silo, mobilramp och ubåt.

I det är signalspaning förstås av yttersta vikt för att garantera träffsäkerheten lika mycket som för kontroll av väljarna och dess ledare på varje nivå.

Den länkade artikeln i foreign affairs är ett nyckeldokument som utgör det diplomatiska startskottet för kapprustningen och det så kallade ‘nya kalla kriget’. Vår mediebild att Ryssland plötsligt blev hotfullt är lika falsk som den terrorism man motiverat FRA-lagen med. Läs mer om de militära allianser som håller på att inringa Ryssland och Kina.

Andra bloggar om: FRA, Signalspaning, Avlyssning, Försvarspolitik, Geopolitik, Nato

I en insiktsfull artikel om kriget mot Iran i l’espresso från oktober förra året, elaborerar italienske NATO generalen och tidigare KFOR chefen Fabio Mini begreppet “Emergency politics“ som kännetecken för ett västligt säkerhetspolitiskt sammanbrott (övers.).

Strange connections and affinities have come into being in these last 15 years of worldwide military interventions of different kinds. Armies have been integrated with private soldiers, visionaries with mercenaries, business with ideology, and truth has gotten so imbued with lies that the propaganda’s logic can’t account for either. And one of the most unusual connections is the one that has been established between military staff, humanitarian workers and foreign policy, to such an extent that each of the three components can pass itself off as the other two. The main cement of this union is the emergency concept. Foreign politics has lost its nature of continuity in the relations between states and in the sphere of international organizations. It has been devoting itself for a while to running emergency relations, meaning extemporaneous relations connected to temporary and changeable interests or positions that are transitory and changeable to variable geometries.

Emergency politics följer en tidsanda där de politiska visionerna om människan, livet och framtiden tagit slut och ersatts med sporadiska och flyktiga emotionella ställningstaganden som driver politiken framåt genom reaktioner på uppkomna ‘tvingande’ nödlägen. Mini representerar tillståndet med följande politiska kapitulation av den franske utrikesministern Bernard Kouchner.

“We must prepare ourselves for the worst.”

Han understryker med följande tankeväckande kanonsalva i ansiktet på Frankrikes regering.

The attack against Iran will take place thanks to the newly-appointed French Foreign Minister Kouchner.

Möjligen är det inte så att det saknas visioner, tanke- och ansvarsförlamningen hos den politiska klassen kan också bero på att man arbetar för andra intressen än det egna landets eller att det saknas plats eftersom det finns en elefant i vardagsrummet med en vision om världsherravälde och i vars strategi, som av en händelse, många av de sporadiska nödlägen som uppstår tycks passa som hand i handske. Artikeln handlar om Iran men Kosovo ligger också nära till hands eftersom Mini var chef för KFOR-styrkan, det gäller även i olika grader Afghanistan, färgrevolutionerna i de gamla Sovjetstaterna, Dafur, Burma och nu Tibet. Bortom humanitära ställningstaganden har alla dessa oroshärdar geopolitisk betydelse. Mini nämner i förbigående också ett annat tillstånd som uppstått samtidigt med nödlägespolitiken.

There are no longer any armies able to defend their own territories or to provide defence in case of war.

Som man sade i Sverige medan hökarna i Washington tydligt klargjorde planerna på sitt trettioåriga världskrig -Det föreligger ingen hotbild. Och därmed förstås inte heller något motstånd. Det föreligger heller ingen vision, identitet eller pålitlig information och därför inte heller någon demokrati eller ens nation i någon vidare mening än ett mediemanipulerat skatteprotektorat. Det enda som verkar föreligga är -ett nödläge.

Mike Whitney:Putin Agonistes: Missile Defense will not be Deployed

The NSS is an unambiguous declaration of war against any nation that claims the right to to control its own resources or defend its own sovereignty against US interests.

Fabio Mini:”Operation Swarm” – War without End against Iran
Läs också:
Fabio Mini:Even Escape is an Art

Andra bloggar om politik, säkerhetspolitik, försvaret, nato, propaganda, demokrati, globalisering